Jaha, då sitter man här. Sammandragningar från helvetet var tionde minut. Besök hos barnmorskan igår. Susanne kunde knappt röra mig där nere för att kolla huvudet innan jag skrek rakt ut av smärta. Ont ont ont. Nu väntar vi alltså bara på att det hela ska sätta fart ordentligt. Och håller tummarna för att kroppen inte luras och det hela stannar av. Hatar denna väntan.
Åh, stackare! Håller tummarna��
SvaraRadera