Om att packa en bil för fyra...

Jag håller på och packar. Eller just nu bloggar jag ju, det fattar ju vem som helst, men annars packar jag. Imorgon drar vi till Åre hela familjen. Vi ska fira fabror/bror/svåger Peder som fyllde 40 år igår, hänga med farfarsgubben, åka skidor och helt enkelt njuta lite familjesemester i ett förhoppningsvis vitt fjälllandskap. Jag ser fram emot ett par dagars ledighet. Inte för att jag jobbar här hemma ändå just nu, men bara att få strunta i städning, matlagning och tvätt några dagar känns lockande. 

Inför resan är jag självutnämnd head of packning till alla i familjen. Känns säkrast så (förlåt Nicke). Men oh lord vad mycket saker som ska med trots att det bara är för några dagar. Skidor, pjäxor och otympliga täckbyxor skall alla samsas med blöjor, babymat, barnvagn och väskor. Och bilen har som sagt ett visst begränsat utrymme. Jag förordade att vi skulle investera i ett takräcke inför resan, men den manliga parten här hemma är envis som en get och föredrar "vi packar allt löst"-tricket. Så nu pressar vi in allt vi kan och resten köper vi på plats.... tydligen ;). Kanske skulle passa på att glömma min väska med kläder. En ny garderob vore inte helt fel :). 

Vi åker imorgon efter dagis. Och för att inte riskera en allt för okontrollerad 3-åring i bilen har jag förhandlat med dagis inför imorgon. Dagisfröken Marika springer med Fabian tre varv runt skolgården vid kvart i tre. Då är han lagom trött när han sätter sig i bilen och vi kan lugnt åka iväg. Blir perfekt. 

Från det ena till det andra. Måste  passa på att återigen tacka fina morfar för ett fint hantverksjobb. Det är de små detaljerna som gör det säger man och i dagarna fick jag därför en ny ram till vår badrumsspegel. Jag har länge gått och irriterat mig på spegeln och efter att ha gnällt ett tag kom morfar hit med en hemgjord fin ram som passade perfekt. Nu kan jag spegla mig och må bra igen. Jag tackade morfar genom att bjuda på lunch på Fredells . Torsk med Levéns skärgårdsröra. Jo man tackar.